Vilken diet passar dig?

Min personliga favorit bland dieterna är de som bygger på GI-tänket. De passar dig som är ”lagom” överviktig och vill gå ner 3-20 kg. De är ganska lätta att följa, samtidigt som resultaten brukar bli väldigt bra.

GI-filosofin går ut på att de snabba kolhydraterna är dåliga för kroppen och skapar fetma. Man byter ut de snabba kolhydraterna (vitt bröd, pasta, ris och socker) mot långsamma (fullkornsbröd, fullkornspasta, bulgur, nötter).

Snabba kolhydrater får blodsockret och insulinet att åka berg- och dalbana vilket ger extra hunger och sötsug. Sockret är boven, inte fettet. Genom att äta långsamma kolhydrater och inte rädas fett kan man äta gott, vara ohungrig och samtidigt gå ner i vikt.

De GI-dieter som är populärast i Sverige är den klassiska GI metoden, den nyaste LCHQ och de klassiska Montignac och South Beach dieterna.

Vem passar GI-filosofin bäst för? Fungerar det? Läs mer här.

Lowcarb, eller lågkolhydrat på svenska, drar GI-metoden ett snäpp längre och undviker kolhydrater helt och hållet. Ris och pasta byts ut mot grönsaker. Godis och öl mot nötter, mörk choklad och rödvin.

Vetenskapliga undersökningar har visat att lågkolhydratdieter ger störst viktnedgång av alla dieter, särskilt för rejält överviktiga. De är storsläggan.

Lowcarb-dieter är livsstilsdieter där man ändrar kosten permanent. Man behöver läsa på för att veta var kolhydratfällorna finns. Det är som ifall du blev vegetarian, fast i stället för att undvika kött undviker du pasta, ris, mjöl och socker.

Den mest populära lowcarb dieten i Sverige är utan tvekan LCHF metoden, där man tagit den klassiska Atkinsdieten och gjort den ännu striktare och modernare. Den nya LCHQ hävdar sig vara en lowcarb-diet, men den känns snarare som en GI-diet eftersom den tillåter viss mängd långsamma kolhydrater.

Vem passar lågkolhydrat-filosofin bäst för? Fungerar det? Läs mer här.

Vissa personer har en låg ämnesomsättning, kroppen behöver inte så mycket energi. Trots att de äter få kalorier och nyttigt så går de upp i vikt.

Fettförbrännande dieter får kroppen att skruva upp ämnesomsättningen och göra av med fler kalorier, vilket ger viktnedgång.

Några av de populäraste fettförbrännande dieterna är ABS-dieten som fokuserar mycket på träning, och 3-timmarsdieten där man äter var tredje timme och ser till att kroppen aldrig hinner bli riktigt hungrig. Därmed ”vågar” kroppen öka ämnesomsättningen.

Vem passar fettförbrännande dieter? Fungerar det? Läs mer här.

Lågkaloridieternas filosofi är att äta färre kalorier än vad du gör av med. Du drar ner ordentligt på fettet och väljer lightprodukter. Vissa dieter ger en specifik matsedel, andra sätter ett tak för hur många kalorier man får äta per dag.

Några lågkaloridieter sätter kalori-taket så lågt att det finns stor risk för hunger, medan andra är mer moderata och långsiktiga.

Långsiktiga lågkaloridieter är exempelvis Tallriksmodellen, Isodieten, australienska CSIRO och de amerikanska LEARN och Ornish.

Även snabbdieterna 3-dagarsdieten, 6-dagarsdieten och flygvärdinnedieten bygger på en kost med lite kalorier. Då äter man väldigt lite, späker sig och kan uppleva en hel del hunger, men rasar i vikt. Tyvärr kommer sådana kilon ofta tillbaka efter någon vecka.

Vem passar lågkalori-filosofin bäst för? Fungerar det? Läs mer här.

Att försöka banta snabbt är generellt sett en dålig idé. Genom att späka dig kommer du med största sannolikhet tappa några kilon, men kroppen får en chock och du kommer att gå upp kilona snabbt igen – och mer därtill.

Men, behöver du komma i klänningen på fredag så kan det vara värt att köra en snabbdiet.

Snabbdieter kommer med en detaljerad meny och går ut på att äta väldigt få kalorier, genom små portioner och knappt några kolhydrater eller fett.

Klassiska snabbdieter är 3-dagarsdieten, 6-dagarsdieten och flygvärdinnedieten.

Vem passar snabbdieter och lågkalori-filosofin bäst för? Fungerar det? Läs mer här.

Kulturella dieter imiterar hur en viss folkgrupp eller fornmänniskan åt. Det främsta syftet är att må bättre och bli friskare, men som en trevlig bieffekt brukar man gå ner några kilon.

Stenålderskost försöker efterlikna det sätt som människan åt på när den var jägare och samlare, vilket är den kost som vår kropp är biologiskt anpassad för. Den kallas även stenåldersdieten och paleolitisk kost. Man utesluter nymodigheter såsom vitt socker, E-nummer, halvfabrikat, spannmål och mejeriprodukter. Därmed minskar man risken för hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt.

Medelhavskost kallas även Medelhavsdieten. Människorna kring medelhavet drabbas inte av cancer och hjärt- och kärlsjukdomar lika ofta som i resten av världen. Maten är rik på omättade fetter, Omega-6 och antioxidanter genom att man äter mycket fisk, skaldjur, grönsaker, frukt, nötter och olivolja gärna i kombination med ett litet glas vin.