Tallriksmodellen innebär att 1/5 av tallriken ska fyllas med kött och fisk, 2/5 med potatis pasta och ris, samt 2/5 med frukt och grönsaker, vilket är Svenska Livsmedelsverkets rekommendation för en sund kost.

Livsmedelsverkets rekommendationer ligger till grund för skolmat, sjukhusmat och attityden till mat inom den svenska sjukvården. Därför har det en stor påverkan på det svenska samhället. Man rekommenderar tallriksmodellen för ett balanserat och hälsosamt ätande, inte främst för att gå ner i vikt.

Dagens kostråd tog form på 70-talet med en fettsnål kost där potatis och bröd utgjorde basmaten. På senare tid har Livsmedelsverket fått mycket kritik för att dessa kostråd inte är vetenskapligt underbyggda. Nya vetenskapliga undersökningar har börjat peka på faran med snabba kolhydrater (kolhydrater med högt GI värde), men Livsmedelsverket håller ändå fast vid de gamla råden från 70-talet något som också kritiseras kraftigt. Kritikerna hävdar att tallriksmodellen utformades för elitidrottande ungdomar i USA, men att om man rör på sig lagom mycket eller ingenting, som de flesta svenskar, så är kvoten kolhydrater alltför stor. Samtidigt som befolkningen anpassat sig till kostråden om lågkalori har sjukdomar som fetma och diabetes ökat dramatiskt, vilket kan peka på ett samband med kosten, inte minst i USA där lågfett-hysterin varit ännu större än i Sverige och viktproblemen nu är mycket allvarliga. Som en motreaktion har kost med mycket få kolhydrater blivit populär i Sverige på senare år, så kallad low carb-kost, där LCHF metoden är den mest kända av dessa dieter.

Nyckelhålsmärkning är en grön symbol som märker ut livsmedel som Livsmedelsverket anser vara hälsosamma, d.v.s. de är smalare och innehåller mindre socker och salt än andra livsmedel av samma typ. Spannmålsprodukter som bröd och pasta har även villkor för fibrer och fullkorn. Det är tillverkaren som ansöker om att få nyckelhålsmärka ett livsmedel, så livsmedel kan vara smala fast de inte är nyckelhålsmärkta. Livsmedelsverket har satt gränsvärden på vad maten får innehålla för att beviljas nyckelhålsmärkning. Exempel på gränsvärden är:

• Lättmjölk och lättfil med högst 0.7% fett
• Magra alternativ till grädde och crème fraiche, med högst 5% fett
• Kött och köttfärs med högst 10% fett, högst 5% sockerarter och utan panering
• Alla sorters färsk och fryst fisk, oavsett fetthalt
• Mjukt bröd med minst 25% fullkorn, hårt bröd med minst 50% fullkorn

Före de nya kostråden på 70-talet rekommenderades diabetiker, som även kallas sockersjuka, att äta fettrikt och undvika just socker och stärkelserik mat. Idag får de istället rådet att äta fettsnål och kolhydratrik mat enligt Livsmedelsverkets tallriksmodell. De senaste åren har många kritiserat just detta, bland annat allmänläkaren Annika Dahlqvist och författaren Lars-Erik Litsfelt, som menar att diabetiker kan bli friskare och lyckas minska sin medicinering drastiskt genom att gå tillbaka till lågkolhydratkost, såsom Atkins, LCHF eller GI metoden.

Tallriksmodellen innebär att 1/5 av tallriken ska vara kött, fisk, ägg och baljväxter (t.ex bönor). Resten delas upp på hälften kolhydrater (ris, pasta, potatis, couscous eller bröd ) och hälften grönsaker (grönsaker, rotsaker och frukt). Högst 33% av energin bör komma från fett. Man bör äta 6-8 skivor bröd per dag.

Vill man gå ner i vikt ska man äta en mindre tallrik men behålla proportionerna.

Kosten bör vara omväxlande och varje dag innehålla livsmedel från följande grupper, enligt Kostcirkeln:

• Grönsaker
• Frukt och bär
• Potatis och rotfrukter
• Mjölk och ost
• Kött, fisk och ägg
• Bröd och andra spannmålsprodukter
• Matfett

Man bör helst äta nyckelhålsmärkta produkter, vilket innebär att de har mindre fett, salt och socker än liknande livsmedel.

Tallriksmodellen och kostcirkeln säger ingenting om träning.

Livsmedelsverket, socialstyrelsen, skolor och sjukhus kan väl inte ha fel i sina kostråd! (eller?).

I flertalet studier går de som bantar via lågfett enligt Livsmedelsverkets kostrekommendationer ner mindre i vikt än de som äter medelhavskost eller lågkolhydratkost.

Diabetiker har visats må mycket sämre och kräva mer medicinering då de äter enligt tallriksmodellen än om de äter lågkolhydratkost.

Livsmedelsverket har på sistone fått mycket kritik för att deras kostråd inte är vetenskapligt underbyggda och att de vägrar ta till sig nya forskningsråd och rekommendationer.

För att minska aptiten och sötsuget kan du även äta Diet Fiber.

När det kommer till kritan så handlar det om att du ändrar dina vanor så att du inte vår upp i vikt igen..

När du går på diet tar bort något från din kost, med ökad risk för bristsjukdomar. Därför bör du alltid komplettera med en effektiv multivitamintablett.